Eller jag orkar väl kanske inte så mycket som att klättra på väggarna, men börjar iallafall bli rastlös på att gå hemma. Jag har lyckats dra på mig den där supertrevliga influensan, med förkylning, snor, halsont, huvudvärk, febran och allt allt detta... Har varit hemma sedan förra onsdagen så nu får det snart vara bra.
Det är inte bara det att man inte orkar göra mer än gå till köket utan det att man isolarar sig från civilisationen. Det är verkligen tråkigt att bara vara hemma. Hur gör dom som är arbetslösa och faktiskt orkar? Hur får dom tiden att gå i flera månader,? Jag menar pengarna rullar ju ganska fort om man går utanför dörren.
Nu är jag trots allt hemskt glad att jag faktiskt har ett jobb att gå till.

Jag är grå i mitt ansikte, går i samma kläder dag ut och dag in, röd näsduksnäsa och äckligt hår.
Som tur är har jag mina fina gudföräldrar som finns 100 meter bort. Dom har gött mig med lite mat, och allmän kärlek! Mamma och pappa är i Thailand så dom har varit guld värda.

Jag försöker få lite närkontakt med den förbaskade katten här, men det går inge bra. Så fort man ska fram och klappa så får man elva klor rakt in i skinnet så jag lägger ner det nu. Fortsätt hata mig du. Din förlust skrälle.

Ska vara hemma över helgen också iallafall. Jag har fått starkare värktabletter för huvudvärken och pencilin nu, och resultatet av det andra besöket på vårdcentralen blev bihåleinflammation. hopp. Bara att kura ner sig  i soffan under täcket igen. Är man sjuk och orkeslös så är man.
Jag vill krama min mamma!!

Hoppas ni är mer på alerten än jag :)

♥