Julen är över och jag känner viss lättnad, just för att julen är just julen, kärlek och familjen.
Visst, vi har haft det bra, med god mat, släkt och vänner.
Men julen blir aldrig som den var en gång. Jag har inte firat jul, och känt den där mysiga stämningen inför den på fyra jular. Har inte firat jul på riktigt sen 2007.
2008 var jag i åre utan familjen och åt pasta på julafton, hur kul är det ?
Sedan dess har du alltid fattats, det blir aldrig som förr. Det är nog bara att inse det.

Förr trippade jag & Tobbe upp på morgonen, två förväntansfulla barn med hur mycket kärlek och spänning inom oss som helst, vi visste att tomten varit i strumpan och lagt en julklapp och under granen på altanen fanns där alltid också ett paket. Det var all denna spänning som gjorde mig så glad i hjärtat. Vi var lyckligast i världen vår finaste, bästa familj. Det är allt detta som jag saknar, vi fyra. Det ska inte vara som det är nu, vi ska inte behöva gå till kyrkogården och hälsa på, du ska vara här med oss på julafton och alltid annars <3
Detta var tredje julen utan våran Tobbe, och jag insåg ännu en gång att jag julen aldrig blir sig lik. Tårar, tankar och väldigt mycket saknad.