måste göra ett erkännande . .
Igår gjorde jag något som jag bestämt mig för att aldrig i hela livet göra, egentligen i ren protest mot min mamma. Bara för att hon gör det och för att jag alltid mobbat henne just för att hon orkar och lägger ner den tiden det tar. Det är ju liksom inte värt det tycker jag, varken tiden eller pengarna. Eller, tja det kostar ju inte någonting, men hon påstår att hon tjänar på det, " det finns mycket kvar" säger hon. "Flera gånger till!" Men igår gjorde jag det . Asså grejen var den att det var kriis ! Jag hade inget val, behövde verkligen, på morgonen där, innan jobbet.
Jag tog mig mod, det tog emot men vad skulle jag göra ? Sax i högra handen och tandkrämstub i vänstra. Jag klippte. Jag kommer aldrig göra om det...
Gissa vad mamma hade lagt i påsen med rentvätt? Jo, just det :)
Den kvinnan vet vad hon ska göra när tandkrämen är slut.
Kommentarer från er söta läsare.
Trackback